Hur mycket kan man prata om mat?

Mycket har det visat sig. Tommy, Tumme-Lisa, ska tävla i helgen och försöker ligga kvar i -75kg för att kunna kvala till SM. Han svälte ner sig till 75an till RM eftersom chanserna till medalj i den klassen var bättre än i -82,5. Det lyckades och han fick ett silver.
Men det var en lång och hård kamp att få ner vikten och det har inte varit lättare nu. Jag är så fruktansvärt less att höra snack om mat nu :-) Tror han har planerat vad han ska äta efter invägningen på lördag i en och en halv vecka nu :-) Han pratar om man så mycket att batterierna i komradion tar slut. Ska bli skönt för oss alla efter den här tävlingen då han kan börjar gå upp i vikt igen!

Som vanligt försöker jag stötta honom dock, nedanför ser ni en sms-konversation efter jobbet idag:

Jag:
Kalkonmacka med bea-sås, tzatsiki och gurka. Fy fan så gott!

Tommy:
Julas var ingen bra tid för den ensamme elefanten david...

Jag:
Va?!

Tommy:
Det var inte grisen som blev slaktad utan den feta pojken :)

Jag:
Ha ha. En mätt och fin pojke. Tror jag ska äta lite fläskfilé oxå. Den var så jävla mör och fin. Kanske O´boy till det. Iskall, stark oboy. (han har surrat om sin jävla O´boy i veckan)

Tommy:
Du är inte man nog för att dricka O´boy (vilket var sant, drack prottedrink till mackan istället)

Hoppas nu bara han kvalar (vilket jag iofs är helt övertygad om att han gör för det har sett så bra ut på träning!) så inte all denna självsvält har varit i onödan!